Oceanen vid vägens slut
Det här är berättelsen om en pojke vars barndom tog slut våren dp han fyllde sju år. Det var våren då gruvarbetaren inackoderades och då familjen tog hjälp av barnflickan Ursula Monkton. Det var våren då pojkens världear- både barnets fantastiska och de verkliga - förändrades för alltid.
(Handling från baksidan)
Anledningen till att jag ville läsa den här boken var på grund av hypen kring den. Vad den egentligen handlade om visste jag inte alls. Jag slängdes rakt in i ett helt otippat äventyr. Boken är helt fantastisk! Det är en sådan bok som växer efter att man läst den. Igår kände jag att betyget skulle bli en fyra, men nu efter att jag smält boken lite så känns det som en klar femma. Jag har fortfarande svårt att riktigt svårt att förstå vad som hände.
Oceanen vid vägens slut är svår att greppa tag om, den känns så bred. Sättet den är skriven på, handlingen, karaktärerna de går liksom inte ihop och det är det som gör boken helt fantastik. Boken hade kunnat vara längre än sina 200 sidor då den lämnar en del frågor obesvarade men ändå inte. Man måste smälta boken efteråt och sedan börja fundera över vad som egentligen hände. Boken hade som sagt kunnat vara längre, men jag tror att om allt helt plöstligt blev tydligt skulle det förstöra magin som boken ger. Jag gillar boken precis som den är!
Neil Gaiman får sina karaktärer att leva och händelserna är så lätta att föreställa sig även om de är helt osannolika. Nu när tänker efter tror jag inte att huvudpersonen nämns vid namn en endaste gång. Detta hindrar inte berättelsen från att flyta på utan problem.
Oceanen vid vägens slut är en otrolig berättelse som Neil Gaiman berättar på bästa möjliga sätt. Om du vill ha en mystisk, magisk och något skräckfylld bok är detta något som du måste läsa!
Betyg: 5 av 5
Kommentarer
Postat av: Lena
Den där boken tänker jag läsa framöver.
Svar:
Elina
Trackback
