Författare: Antonia Michaelis
Språk: Svenska
Förlag: Opal, tack för boken!
Sidor: 440
Serie: -
Betyg: 4 av 5
Anna är lite speciell och lever i en bubbla, en dag bestämmer hon sig för att prata med Abel, eller den polske apotekaren som han oftast kallas. Det är då hennes bubbla spräcks och hennes värld som hon känner den förändras för alltid. Abel är mystisk och inger verkar veta någonting om honom, förutom att han säljer knark. Det vet alla, alla utom Anna. Eftersom det enda Abel berättar om sig själv är att han har en lillasyster så bestämmer sig Anna för att ta reda på mer. Hon följer efter honom en dag efter skolan, hon upptäcker en sak hon aldrig trodde om den polske apotekaren. Han är sagoberättare.
Medan Anna lär känna Abel lite mer åt gången så händer det otäcka saker och alla verkar hänga ihop. De frågar sig vem den skyldige är till dessa brott och vilka är motiven? Medan de försöker klura ut det fortsätter Abel med sin saga.
Boken känns väldigt egen och de tyska namnen var något jag störde mig på till en början, men efter ett tag var jag så inne i boken att jag vande mig. Både språket och berättelsen är fantastiskt.
Abel är en sagoberättare, han berättar en saga som pågår genom hela boken och då och då berättar han en del av den, detta gör så man tänker att det är en saga man läser tills man kommer tillbaka till nutiden då är det inte ens sagolikt längre. Sagan är fantasifull och underbar men Abel är duktig på att flätta in stora delar av verkligheten i sagan vilket också gör den tragisk.
Boken är ett pusssel som jag försöker lösa så fort den börjar men bitarna kommer inte riktigt på plats förrän i slutet. Slutet... Det förbannade slutet, aldrig hade jag trott att det skulle sluta så. Jag blev så paff. Hur kunde det ske?!
Jag vill så gärna ge boken fem poäng av fem, men jag kan inte. Den var nog för seg i början även om jag inte kunde sluta läsa och den var jättespännande, mysig, tragisk, sorglig och jaa, det kanske är något som fattas som jag inte kan sätta ordet på och därför blir det fyra av fem poäng.
