Jag lät dig gå

Jag lät dig gå | Clare Mackintosh | - | s.424 | Lind & CO
 
Femårige Jacob och hans mamma är på väg hemåt en mörk och blöt novemberkväll. De har bara en kort bit kvar att gå när han plötsligt släpper taget om hennes hand och springer ut i gatan. Samtidigt kommer en bil körande i rasande fart och Jacob hinner inte undan. Föraren smiter och kvar på gatan ligger den döde pojken. Över honom hukar sig hans svårt chockade mamma. Hela hennes liv har krossats i ett ögonblick.
Fallet hamnar på polisinspektör Ray Stevens bord. Han har inga ledtrådar men är fast besluten att hitta den skyldige, och är beredd att riskera allt för att skipa rättvisa åt en kvinna som drabbats av varje förälders värsta mardröm.
 
För Jenna är det omöjligt att fortsätta leva i hemstaden Bristol – hennes liv är ödelagt. Det enda hon vill är att lämna allt bakom sig och börja på nytt. Jenna flyttar till en liten by i Wales. Hon försöker desperat glömma sitt förflutna men jagas av fasansfulla minnen. Byns invånare undrar förstås vem hon är och varför hon sökt sig just dit. Men Jenna håller alla på avstånd, släpper ingen in på livet.
Medan polisen arbetar börjar Jenna långsamt tro på en framtid. Men är det alls möjligt att lämna ett liv för ett helt annat?
 
Det förflutna kommer obönhörligt ifatt henne och dess konsekvenser är förödande.
 
Sedan Mars har jag känt ett enormt sug efter att läsa en riktigt spännande deckare, allara helst en thriller men en oväntad twist. Tidigare denna månad läste jag en bok som enligt många recensioner skulle innehålla mina krav. Tyvärr så var inte twisten så oväntad och därav blev jag enormt besviken. Jag lät dig gå började dyka upp på några bloggar och väckte mitt intresse, jag bad om ett recex och fick ett. Efter ungefär 160 sidor kunde jag gissa mig till vad den så kallade twisten skulle innebära och jag kunde även peka ut vem brottsmannen var. Efter 200 sidor kunde jag inte släppa boken ifrån mig för allt jag trott visade sig vara fel. HELT FEL. Det här kan vara enda gången jag varit så glad över att ha haft så fel.
 
 
Kapitlena varierar från olika personers perspektiv (vilket thrillers ofta gör, har jag märkt) vilket jag gillar då man hela tiden vill fortsätta läsa för att få reda på mer. Vad som skiljer sig i Jag lät dig få jämfört med andra liknande böcker är att man inte vet hur lång tid det gått mellan varje kapitel, det kan vara allt från en dag till månader. Det avslöjas varje gång en bit in i kapitlet men till en början hade jag svårt att hänga med. 
 
Ett tag var jag rädd för att en oläglig relation skulle utveckla sig mellan två personer, jag var helt inställt på att det skulle dra ner hela boken. Återigen hade jag fel. Trots twisten (som jag fortfarande inte har smält) kan jag inte ge boken fullpott. Det är en liiiten aspekt som jag tycker att författaren glömt att lägga fokus på, några sidor till från en annan persons synvinkel och jag hade varit helt nöjd! 

Gillar man böcker som Gone Girl, Bränd himmel och Kvinnan på tåget garanterar jag att man kommer gilla Jag lät dig gå. Jag hoppas verkligen att få läsa mer av Clare Mackintosh!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback












RSS 2.0