Coffin road | Peter May | - | s.320 | Modernista

 

[Handling från förlagets hemsida]
En man spolas upp, halvt ihjälfrusen, på en ödslig strand på ön Harris i Yttre Hebriderna. Han har ingen aning om vem han är eller hur han kom dit. Hans enda ledtråd är en karta över en rutt vid namn Coffin Road. Han vet inte vart den kommer att leda honom, bara att han måste följa den.

Kriminalinspektör George Cann korsar Atlanten till en avlägsen klippö utanför Yttre Hebriderna. Fylld av onda aningar kliver han i land på den plats där tre fyrvaktare mystiskt försvann ett sekel tidigare. Men nu finns det en ny gåta: en man hittad ihjälslagen på samma klippa.

I sitt flickrum i Edinburgh sitter tonåriga Karen Fleming och grubblar över vad som hände hennes döde far, en framstående vetenskapsman. Två år efter att man hittade hans självmordsbrev kan hon fortfarande inte tro att han frivilligt skulle ha övergett henne. 

För mig är Peter James en ny författare då jag inte tidigare läst något av honom. Helt ärligt var jag inte jättesugen på att läsa den när jag först fick den, visst lät handlingen helt okej men bokens omslag tilltalade inte mig. Efter ett tag började jag se alla recensioner som hyllade Coffin road, självklart blev jag tvungen att ge efter och läsa den. 

Jag är på konstant jakt efter den perfekta thrillern, den med en gripande handling som håller i läsaren fram till det perfekta slutet med en lagom twist som inte lämnar läsaren med allt för många frågor. Coffin road hade potentialen att uppfylla dessa krav fram till slutet. Läsaren kastas in i handlingen och det tar en liten stund att komma in i handlingen då huvudpersonen fått minnesförlust och vi vet inte mer än honom. Detta gör dock att man inte gärna lägger ifrån sig boken då man hela tiden vill ha svar på de frågor som konstant dyker upp. 

Boken drogs ned något av slutet och därför kan jag inte ge Coffin road fullpott i betyg. Vad jag inte gillade med slutet kan jag inte riktigt förklara. Slutet levde inte upp till resten av boken helt enkelt. Trots mina klagomål på slutet är Peter May helt klart en författre jag gärna läser mer av.