Igår var jag på bio med Evelina och såg The fault in our stars! SÅ.HIMLA.BRA. En av de få filmer som gör boken rättvisa. Ansel Elgort var perfekt i sin roll som Augustus. FILMEN. VAR. SÅ. BRA. Visst är boken bättre men filmen hade inte kunnat vara bättre. Varför gör man inte alltid så här bra filmer av böcker?!

 

 

Rör inte mitt mord! | Lars Forsberg | - | 320 s. | Forum

 

Rör inte mitt mord handlar om den kaffeberoende kriminalkomisarien Torsten "T-rex" Rexelius. Han vill att något ska hända och helst nyss, kanske önskar han sig detta lite för mycket. Torsten får ett fall och han gör vad som helst för att lösa det vad än hans kollegor säger. Man märker snabbt att Torsten inte är den skarpaste kniven i lådan, även om han själv anser att han är omringad av idioter hela dagarna. Torsten är minst sagt speciell och inte precis omtyckt.

 

Boken är precis som Torsten, väldigt speciell. Kriminalkomedi är en genre som jag aldrig förr har läst, jag hade förväntat mig något i likhet med filmen Komisarie Späck. Tack och lov var boken mycket bättre än så. Torsten är till en början en bitter man som inte kan acceptera att någon gör ett bättre jobb än honom. Men visst märkar man även att Torsten inte alltid är så vresig som man tror, till exempel när han tänker på sin Ulla och plötsligt får han allergibesvär med hösnuva.

 

Jag hade förväntat mig en Ove (från En man som heter Ove) fast som polis. Men riktigt så var det inte. Torsten lyckades nästan göra ett lika stort intryck som Ove, men det var något som inte nådde hela vägen fram. Rör inte mitt mord var omöjlig att lägga ifrån sig så fort man börjat läsa och jag skratta högt flera gånger. Det är helt klart en (om inte den) roligaste bok jag läst. Dock var slutet något av ett platt fall. Själva "bekännelsen" från brottslingen kändes så otroligt klyschigt och inte alls lika genomtänkt som resten av boken.

 

Om du vill ha en bok med mycket humor och fart men även lite spänning så rekommenderar jag absolut Rör inte mitt mord.

 

Allt och lite till | Sarah Dessen | - | 429 s. | raben&sjögren

 

Emalaines sommarjobb går som vanligt ut på att välkomna sommargäster och visa dem till deras sommarhem. Luke och Emalaine har varit tillsammans i "evigheter" och har till synes det perfekta förhållandet, frågan är om det räcker. En dag dyker team upp som ska försöka göra en dokumentär om Colbys, troligtvis, okända konstnär. I detta team ingår Theo som är Lukes motsats. Dessutom så dyker även Emalaine far upp igen efter en lång tystnad.

 

Äntligen! Jag har verkligen sett fram emot denna bok hur länge som helst. Jag har tidigare läst de böcker av Dessen som översatts till svenska. Detta är helt klart sommarens mest efterlängtade boksläpp. Som vanligt så har Dessen lyckats göra ännu en perfekt bok inför sommaren. För bästa upplevelse ska den läsas på en mysig plats i solen eller i skuggan om värmen är för hög.

 

Ännu en sommarsöt bok av Dessen, dock skiljer sig denna från de andra böckerna jag läst av henne. Mor och dotter förhållandet är helt annorlunda jämfört med tidigare böcker och själva slutet är inte heller något som jag väntat mig av Dessen. Dessutom tycker jag att det där extra söta som brukar finnas i Dessens böcker saknades i Allt och lite till. Även om denna bok skiljer sig något från de andra så är den helt klart läsvärd. Om det är något man ska plocka upp och läsa i sommarvärmen i år så är det Allt och lite till som gäller!

 

Allt och lite till är ett måste för de som älskar Dessen!

 

Betyg: 4 av 5

 

.

Att huvudkaraktären Colby utvecklas under bokens gång är något jag gillar. Visst brukar karaktärer utvecklas under händelseförloppet, men just i denna bok så kändes det så starkt. De andra tjejerna man får följa är redan väldigt egna och starka från början till skillnad från Colby, men under resans gång så ändras detta.

 

Inte vem som helst är en helt okej bok som passar bra att läsa när man vill ha något lättsamt att läsa.

 

Ankomsten är en berättelse om en man som lämnar sin familj och sitt hemland för att kunna försörja dem där hemma. Boken är fantastisk på alla sätt och vis men det mest otroliga är hur Shaun Tan lyckas förmedla en berättelse utan ett enda ord.

 

Bilderna är sepiafärgade och som vanligt helt otroliga. Även om boken är utan text så tar det ett tag att ta sig igenom boken. Bilderna är många, perspektiven och storlekarna på bilderna varierar men varje bild är lika fantastisk och detaljrik som den förra.

 

Jag har läst alla Shaun Tans böcker utom Borttappad. Av de böcker jag läst av Tan så är alla speciella på sitt sätt och det är omöjligt att välja en favorit. Men jag kan säga att Ankomsten är en av de mest annorlunda böcker jag läst då den är ordlös. Jag är fortfarande förvånad och positivt överraskad över hur man kan lyckas att berätta något så väl utan ord.

 

Ankomsten är en helt fantastisk bok som förtrollade mig redan från första sidan. Shaun Tans berättarteknik är något av det mest otroliga jag någonsin läst. Om man är ute efter en otrolig berättlese där man är fångad från början till slut så är Ankomsten den rätta boken!

Just nu läser jag: Den äldste, den är så tjock och jag tror att det är på grund av den som jag inte har något lässug. Att jag dessutom läser Nattfåk som är seg gör inte saken bättre.