Elsa är sju år och lite annorlundare än andra sjuåringar. Hon har en endaste kompis i hela världen och det är Mormor. Hon är inte riktigt som alla andras mormödrar eftersom Elsas mormor är en superhjälte, iallafall för Elsa. När Elsa inte är med Mormor så läser hon Harry Potter, fast det gör hon förstås när Mormor är med också. Mormor drar med sig Elsa på väldigt många äventyr, även fast inte mamma alltid är så glad över det eftersom det oftast slutar med att de hamnar hos polisen. En dag får Elsa reda på att Mormor är döende och en skattjakt inleds. Mormor har många personer att säga förlåt till och Elsa gör det möjligt för henne att gör det med hjälp av brev som Mormor själv skrivit.

Min mormor hälsar och säger förlåt är en bok fylld med humor, sorg och spänning. 

 

Efter att ha läst En man som heter Ove så trodde jag aldrig att Backman skulle kunna överträffa sig själv. Det gjorde han, eller iallafall på samma nivå. Minst. Min mormor hälsar och säger förlåt är  lika välskriven som Ove och är i samma stuk. Ibland gråter man men oftast så skrattar man. Backman tar upp de jobbiga ämnen i livet såsom döden och att förlora en vän. Han får det att verka så hanterbart, att när en så tragisk hänsdelse sker så kan man fortsätta att leva. 

 

Man kan se att Oves (från En man som heter Ove) personlighet har blivit lite utspridd bland några karaktärer till exempel Mormor som alltid klagar på hur allt ska vara politiskt korrekt nu för tiden, det var bättre förr. Britt-Marie som går rundorna i tvättstugan för att se att allt är som det ska, fast hon har egen tvättstuga så som Oves obligatoriska runda i kvarteret och Elsa som anser att det inte går att ha ett vettigt samtal med folk som inte läst Harry Potter liksom Ove resoneman om hurvida folk som körde annat än Saab var dum i huvudet. Så Ove finns lite varstans och det är bara postitivt eftersom jag saknat honom så. 

 

Nog talat om Ove! Min mormor hälsar och säger förlåt innehåller allt, till och med drakar men framförallt worsar. Allt som beskrivs blir så lätt att se, människorna, händelserna och miljöerna. Det är så fantastiskt skrivet att man inte kan låta bli att älska boken och dess innehåll! Jag har inte en endaste sak att klanka ner på. Jo, det har jag. Iron Man 3 filmen spoilas! Jag blev så arg, men eftersom jag inte sett någon av filmerna så har jag ingen aning om spoilerna är stor eller obetydlig. Men det vill jag ta reda på själv. Annars finns det inte ett ont ord om boken att säga. Den kunde vart längre, bara för att den inte ska ta slut. 

 

Jag ger helt enkelt inte boken rättvisa med min recension, den måste (som många andra böcker) upplevas inte läsas OM. Den ska läsas. Om det är någon bok som jag kommer tvinga på folk i år (och föralltid) så är det den här!

 

För att avsluta det hela tänkte jag dra ett citat från boken, citatet spoilar inget, den visar bara att boken är värd att läsas.  

"En blind man går in i en bar. Och ett bord. Och några stolar."