I solstormens spår
I solstormens spår | James Dashner | Maze runner #0,5 | s.352 | Semic
När Thomas hamnar i labyrinten är världen utanför i ruiner. Solstormar har bränt jorden och ett fruktansvärt virus härjar. Men hur blev världen sådan? Ingen av dem vet. Deras minnen har raderats och det förflutna är förlorat.
Mark och Trina var där när det hände, de såg världen brinna. De flydde från ett översvämmat New York och har startat ett nytt liv när något ännu värre drabbar världen. Viruset.
En sjukdom som förstör människors hjärnor och tar bort allt som gör dem mänskliga. Ingen går säker. Ingen, utom en övergiven femårig flicka. Vem är hon? Kan hon vara nyckeln till mänsklighetens överlevnad?
Detta är alltså en prequel till Maze runner, man får följa Mark som levde när solstormarna först kom och brännde sönder det mesta i dess väg. Jag hade hoppats på att få reda på mer om Thomas bakgrund då jag aldrig riktigt gillat Theresa, så till en blrjan blev jag något besviken när första kapitlet handlade om Theresa för att sedan handla om någon Mark man aldrif förr hört talas om.
I solstormens spår var svår att komma in i, jag fick pina mig igenom de första 100 sidorna innan jag faktiskt kände att jag ville fortsätta läsa boken. Det som jag gillade mest var Mark tillbakablickar på hur det var när solstormarna först kom och kaoset som uppstod då. Sen handlade det mest bara om vraken och ointressant regeringsjox. Alltså, regeringsjox brukar vara det som är intressant i dystopier och misslyckas man med att gör det intressant så misslckas man i stort sett med hela boken.
I solstormens spår var svår att komma in i, jag fick pina mig igenom de första 100 sidorna innan jag faktiskt kände att jag ville fortsätta läsa boken. Det som jag gillade mest var Mark tillbakablickar på hur det var när solstormarna först kom och kaoset som uppstod då. Sen handlade det mest bara om vraken och ointressant regeringsjox. Alltså, regeringsjox brukar vara det som är intressant i dystopier och misslyckas man med att gör det intressant så misslckas man i stort sett med hela boken.
Början var seg, mitten var spännande och slutet var segt, därav mitt låga betyg. Men trots att ajg lovade mig själv att inte läsa någon mer bok av Dashner åtminstonde inte något med koppling till Maze runner så blir jag ändå sugen på att läsa Dödlig kod, vilket verkar vara från Thomas synpunkt innan själva labyrinten.
I solstormens spår känns som om man försöker suga den sista musten ur den omtyckta Maze runnertriologin.
Kommentarer
Trackback
